2008-04-26 – Provade spårning för första gången

Spännande var det när vi åkte ut på Torsö till ”Kennel Vänerön”, som jag kommer ifrån, och jag knappt hann hälsa på alla hundarna innan vi åkte iväg ut i skogen.

Sigge, som var 3 år fick börja att gå ett lite längre och svårare spår, för han har ju gjort det förr. Sen blev det min tur och Lasse och husse satte på mig en sele med lång lina. Lasse träffar jag ju inte så ofta, så jag hoppade glatt på honom och ville leka och fattade ingenting!

Men de visade mig på spåret – utspridda blodsdroppar – och så småningom fattade jag vad jag skulle göra. De tyckte inte jag visade så tydligt att jag fattat, men jag hittade fram till den utlagda hjortklöven. När jag gjort det fick jag en belöning i form av en liten burk katt(!)mat med viltsmak. Måste nog diskutera med husse om vad som är lämplig belöning!

Stolt som en tupp med huvudet högt och svansen i vädret trippade jag sen tillbaka bärande hjortklöven till matte och de övriga. Malligare borderterrier fick man leta efter.

Efteråt åkte vi tillbaka till kenneln igen. På besök var också min mamma Steffi och min syster Fia, som är ett år äldre än jag, men har samma mamma och pappa (Frosty). Fia var lite tveksam till att leka först, men det gjorde inget för det fanns några valpar också. De var 12-13 veckor och fulla av upptågslust. Den som helst lekte hette Boss och var köpt av Sigges husse och matte och bara på besök med dem. Han var ju van vid att leka med Sigge, så vi hade buskul. Sigge blev sotis och vaktade, så han fick sitta i hundgården.

När Boss åkt hem fick jag tid att leka med Fia, som hunnit vänja sig vid mig och kommit på att det var kul att fara runt och busa. När vi tog paus hann jag undersöka hagen med får intill trädgården.

Konstiga stora vita ”hundar”, som började låta illa ibland. Husse sa att det var får. Jag var framme och sniffade vid staketet, men de bara höll sig på andra änden hagen och gick där och betade (och bräkte någon gång). Bestämde mig för att det inte var något att lägga energi på utan mest ignorera, så jag vände på tassen och gick därifrån.