Sköna maj

2008-05-15 – 2008-05-21 Husse och matte i Frankrike

Matte och husse hade strukit och fixat och packat väska kvällen innan och tidigt på morgonen kom gammelmatte hem till oss med en väska. Sen klappade husse och matte om oss och gick sin väg, vilket vi knappt märkte eftersom vi fått besök. Det visade sig att de skulle på kalas i Frankrike och hade sen länge planerat en veckas semester.

Vi hade fullt upp med att bli ompysslade av gammelmatte och gammelhusse, som kom förbi för lunch och kvällsmat, så vi hann inte sakna husse och matte. Gammelmatte bodde kvar över nätterna hemma hos oss. På fredagen kom mattes bror och lastade in bilburen i sin bil och oss i buren, sen for vi iväg till Götene där vi fick vara över veckoslutet. Där är det alltid spännande med Daniel och Carolina och kompisar till dem. Carolina fyllde år och hade kalas för sina kompisar. De hade funderat på om de skulle få stänga in oss någonstans, men det behövdes inte. Jag hade fullt sjå med att hålla ordning på alla tjejerna och bli lekt med och klappad och Ville la sig helt enkelt att sova mitt i röran när han blev trött. På söndagen när blev vi skjutsade hem till oss och gammel-matte och -husse igen var vi ganska trötta.

På måndagen var det en massa ringande för gammelhusse hade blivit sjuk och hamnat på sjukhus. Som tur var gick allt bra och han blev väl omhändertagen. Mattes bror kom förbi igen och åkte sen och hälsade på gammelhusse, medan gammelmatte stannade hos oss och fick nöja sig med att prata med gammelhusse i telefon.

Onsdag eftermiddag när vi var ute i trädgården och rotade medan gammelmatte pysslade med växterna, så kom matte och husse hem igen och vi blev förstås överlyckliga.

2008-05-23 Lillhusse kom

Lillhusse Peter var förstås väldigt nyfiken på Ville, så efter jobbet var slut för dagen åkte han ner i sin ganska nyinköpta Volvo för att hälsa på. Ville blev lika förtjust i Peter som jag är och det verkade vara ömsesidigt.

2008-05-24 Grillfest på Väneröns kennel

Ofta när vi åker bil någonstans så väntar något trevligt och det gjorde det den här lördagseftermiddagen också. Det var några fler besökare med sina hundar och sen alla hundarna som bor på Väneröns kennel, så det det var ett stort gäng med trevliga hundar och människor.

Först fick vi hundar springa av oss lite.

Min bror Pepsi, Ville och jag for runt ett tag, sen skakade Pepsi och jag av oss Ville, som hade andra valpar i samma ålder att busa med. Pepsi och jag är fortfarande så lika att hussarna och mattarna har svårt att se skillnad på oss när vi springer omkring. Pepsi har fått gå flera kurser och har nu gått en jättebra kurs, så han kan följa med Ina lös och fortsätta gå fot runt andra människor och hundar. Det skulle matte vilja att jag kunde göra också!

När vi sprallat av oss blev det en tur till skogen, så att Pepsi och jag och några fler fick spåra lite.

Efteråt samlades vi igen och nu doftade gott i alla hundnosar (och människonäsor också) för nu grillades det. Det fanns massor av godsaker – och vi vovvar blev inte lottlösa. När Jonis skulle hämta något i skafferiet och öppnade dörren, så kom det en valp strosande ut. Gissa vilken? Ville förstås, som lyckats smita in och bli instängd när maten bars ut!

Grillkorvarna som blev över skulle Lasse bjuda oss hundar på – och Ville var förstås framme och snappade åt sig en hel och svalde den hel utan att tugga! Alla trodde han skulle må lite dåligt och få upp den igen, men inte Ville inte.

Det var två lyckliga borderterrier som sov som stockar på hemvägen.

 2008-05-24 – 2008-06-08 Ett par veckor i storstan

Numera är jag ju van att resa till och från Stockholm med en ordentlig paus efter halva resan ungefär, men för Villes skull så stannade vi extra första gången han åkte med. Allt gick bra även om han tycker det är lite konstigt att bli inlastad i buren, trots att jag hoppat in först och redan sitter där och väntar på honom.

Eftersom Ville inte var riktigt rumsren, så plockade matte och husse fram kompostgallret till köket igen, så att han fick hålla till där när ingen hade full uppsyn över vad han höll på med. Han fick sova i sin korg i köket de första nätterna. Jag sov som vanligt i soffan eller i min korg i sovrummet (brukar flytta emellan under natten), men när Ville vaknade till av att tidningen dunsade ner genom brevinkastet, så sprang jag in i sovrummet och gnällde så att matte och husse verkligen skulle höra att Ville var vaken. När jag lyckats få alla andra vakna ordentligt, så gick jag och sov vidare i soffan! Det var inte helt uppskattat av matte och husse, som fick ett sjå att få Ville att sova ett par timmar till.

Ville var ju nästan rumsren, så han fick snabbt röra sig fritt ihop med mig under dagarna. När vi lekte så hände det att något rullade in under soffan. Matte satt och jobbade och fick höra mig börja gnälla ordentligt. När hon kom och tittade var det var, så såg hon bara mig och ingen Ville. Inte förrän hon la sig ner på magen på golvet upptäckte hon Ville under soffan! Han hade ålat in efter leksaken och sen ”lyft lite på huvudet” under soffan och kom sen inte ut igen när han skulle ut under soffkanten och upp över mattkanten samtidigt.  

Det här hände fler gånger och till slut tröttnade jag på att säga till, så det var inte förrän de började undra var Ville var, som någon hjälpte honom ut, för han låg där och sa inget – kanske passade han på att vila lite.

Vet inte om ni kommer ihåg att för mig tog det ett tag innan jag kom på att jag kunde hoppa upp i soffan. Första gångerna lyfte någon Ville upp eller ner ur soffan, för han blev ju alldeles olycklig när jag var upp i soffan och inte han! Men efter bara ett par dagar kom han på att han kunde hoppa upp själv.

Måste medge att det är mysigt att ha någon att sova ihop med i soffan!

Husse åkte ut och fixade med båten några kvällar för att den skulle bli klar för sjösättning. Förra året hade den fått vara på land, för husse gjort illa benet och sen bestämde de sig för att skaffa mig. Så varken Ville eller jag visste ju vad båt var för något.

När vi var kvar i Stockholm på veckoslutet och fick följa med ut till båtklubben hade vi ingen aning om vad som väntade. Att gå över landgången som gnisslade och svajade och ut på bryggan tyckte jag var lite läskigt, fast Ville traskade glatt på, så efter lite betänketid så gick jag försiktigt över den och ner på bryggan också.

När vi kom fram till båten fick vi flytvästar på oss. Matte hade trott att vi kanske skulle åla oss och försöka dra i remmarna för att komma ur, men både Ville och jag hade inte tid med sån’t utan uppförde oss, som om vi aldrig gjort annat än haft flytväst på oss.

Det var spännande när vi tuffade iväg och det var mycket att se på och dofter i luften, så jag gillade det skarpt. Inte minst när vi efter ca en halvtimmes gång, la oss på svaj och det blev kaffepaus med bulle.

Matte och husse hade varit lite oroliga för att vi kanske inte skulle gilla båten och ljudet från motorn eller sjögången eller något, men när vi tog det så coolt tyckte de det var lättnad inför den kommande semestern.

Vårutflykt

2008-05-09 – Villes nya hem

Solen strålade och det var hett i trädgården när jag visade Ville runt i hans nya hem.

Som ni ser så har vi dragit ut alla leksaker på altanen och ligger i skuggan och provar igenom fördelarna med de olika prylarna. En del är goda att tugga på och en del är roliga att dra i, en del motionerar man matte och husse med när de får kasta med leksakerna.

Lite konstigt känns det att låta Ville få första tjing på att tugga på den nya gummifågeln vi fick. Men jag ligger på en bits avstånd och tittar på. Så snart han tröttnar och går iväg är jag snabbt framme och grabbar den förstås.

2008-05-11 – Sköna maj

Det var ljuvligt väder så matte och husse packade in oss i den nya stora buren, som rymmer både Ville och mig, i bilen och for iväg till Valle härad.

Medge att ni inte sett en stiligare hund än mig när jag sitter i hästhagen och väntar på den viktigaste delen av en vårutflykt – fikat! Det är inte snö på träden i bakgrunden om ni trodde det, utan det är fruktträd som är översållade av vita blommor. Matte och husse tycker det är väldigt tjusigt!

Visst har matte tre stiliga grabbar att fotografera bland gullvivor och maskrosor i vårhagen? Till och med maskrosorna gör sig så här.

 

Ville gillar att få ligga i famnen och han snackar lite innan han tar sig en lur. Det är ansträngande för små valpar att upptäcka allt nytt och fara på utflykt.

På hemvägen passerade vi Götene och gjorde en kort visit hos gänget där. Ville som var lite trött gosade ner sig hos Carolina och det var nära att båda två somnade.

Väl hemma så tog vi en liten brottningsmatch och som den gentleman jag är låter jag förstås Ville tro att han är störst och starkast, så jag slänger mig på rygg och låter honom ge mig små tjuvnyp både här och där, utan att protestera eller ge igen. Ni anar inte så sylvassa valptänderna är, så jag får verkligen stålsätta mig när han hänger mig i öronen eller så.

Men det är det värt med en gosig lekkamrat, som när vi vilar vill ligga nära och klämmer ihop sig tätt intill mig!

Lille Ville

2008-05-09:
Första dagen med Ville hemma hos oss var ganska jobbig. Vi hade massor att göra:

Visar Ville hans nya trädgård. Jag har ju lärt mig att inte springa igenom rabatterna ner och upp från altanen, utan ta trappan. Ville tyckte det verkade onödigt, utan drog rätt igenom blommorna. Och de gånger han tog trappan i full fart, så var det inte alltid som han tog alla trappstegen, utan tumlade ner på gräset – eller föll pladask upp på altanen! Det ser ganska kul ut.

Sen kom det ju besökare också för att bekanta sig med nykomligen. Ville är otroligt kelen och gosar här med gammelhusse (mattes pappa).

Att dra i kaninringen är ju en av mina favoritsysselsättningar. Ville är ju inte så stor och halkar omkring på köksgolvet, så för att vara lite bussig la jag mig på rygg och lät Ville bestämma hur hårt han ville dra – han lyckades faktiskt släpa runt mig lite grand. (Sen lekte jag med matte och drog lika hårt som jag brukar, då gick Ville bara åt sidan och tittade på).

När Ville kom har matte och husse tagit bort mattorna i köket igen! Det tycker jag inte alls om! De lämnade den lilla dörrmattan framför altandörren, så där samsas Ville och jag när vi tar en paus. (Matte skrattar åt oss och påpekar att vi faktiskt har var sin skön korg intill varandra under köksbänken också att välja på om det skulle passa!).

Världens största tassar på så liten borderterrier, ser det ut som Ville har. De är nog inte så stora egentligen, men han har massor med päls mellan trampdynorna. Antagligen finns den där för att skydda tassarna innan han lärt sig vad som är bra eller dåligt att trampa på. Jag hade ju också päls där när jag var valp, men inte lika mycket. Pälsen gör att Ville halkar på köksgolvet, så när han sätter sig glider rumpan iväg. Det tog inte lång stund innan han kom på att han kunde köra in rumpan under kanten på köksbänken mot listen och antingen vila på någons fötter eller i hörnet vid diskbänken. Precis mitt i vägen för husse och matte när de ska jobba i köket!

Ett nytt hem är ju väldigt spännande och ansträngande för en liten valp, så för att Ville skulle få en chans att vila lyfte matte eller någon upp honom ibland. När jag var valp (och nu också) så ville jag ju kela lite, men sen spana ut eller leka. Ville är en livsnjutare, som slappnar av helt så tassarna bara dinglar, snackar och sen somnar och snosar och drömmer strax efter någon lyft upp honom.