2008-05-09:
Första dagen med Ville hemma hos oss var ganska jobbig. Vi hade massor att göra:

Visar Ville hans nya trädgård. Jag har ju lärt mig att inte springa igenom rabatterna ner och upp från altanen, utan ta trappan. Ville tyckte det verkade onödigt, utan drog rätt igenom blommorna. Och de gånger han tog trappan i full fart, så var det inte alltid som han tog alla trappstegen, utan tumlade ner på gräset – eller föll pladask upp på altanen! Det ser ganska kul ut.

Sen kom det ju besökare också för att bekanta sig med nykomligen. Ville är otroligt kelen och gosar här med gammelhusse (mattes pappa).

Att dra i kaninringen är ju en av mina favoritsysselsättningar. Ville är ju inte så stor och halkar omkring på köksgolvet, så för att vara lite bussig la jag mig på rygg och lät Ville bestämma hur hårt han ville dra – han lyckades faktiskt släpa runt mig lite grand. (Sen lekte jag med matte och drog lika hårt som jag brukar, då gick Ville bara åt sidan och tittade på).

När Ville kom har matte och husse tagit bort mattorna i köket igen! Det tycker jag inte alls om! De lämnade den lilla dörrmattan framför altandörren, så där samsas Ville och jag när vi tar en paus. (Matte skrattar åt oss och påpekar att vi faktiskt har var sin skön korg intill varandra under köksbänken också att välja på om det skulle passa!).

Världens största tassar på så liten borderterrier, ser det ut som Ville har. De är nog inte så stora egentligen, men han har massor med päls mellan trampdynorna. Antagligen finns den där för att skydda tassarna innan han lärt sig vad som är bra eller dåligt att trampa på. Jag hade ju också päls där när jag var valp, men inte lika mycket. Pälsen gör att Ville halkar på köksgolvet, så när han sätter sig glider rumpan iväg. Det tog inte lång stund innan han kom på att han kunde köra in rumpan under kanten på köksbänken mot listen och antingen vila på någons fötter eller i hörnet vid diskbänken. Precis mitt i vägen för husse och matte när de ska jobba i köket!

Ett nytt hem är ju väldigt spännande och ansträngande för en liten valp, så för att Ville skulle få en chans att vila lyfte matte eller någon upp honom ibland. När jag var valp (och nu också) så ville jag ju kela lite, men sen spana ut eller leka. Ville är en livsnjutare, som slappnar av helt så tassarna bara dinglar, snackar och sen somnar och snosar och drömmer strax efter någon lyft upp honom.