Nu när vintern kommit och det är nergrått ute och snön viner runt knuten, så drömmer jag om sommaren. Ni vet ju att åka båt är bland det bästa jag och Ville vet. Då har vi ju hela flocken med husse och matte och oss samlade hela tiden.

Jag älskar ju att alltid ha full kontroll på läget och spana ut över vattnet när vi åker eller ligger vid land. Ville tar det lite mer coolt och visst tittar han lite, men sen vilar han helst.

Att efter en regning färd ligga vid brygga (i Nysäter) och få spana ut på det som rör sig tycker vi båda är skoj.

Ibland regnar det så mycket att husse drar ner hela kapellet och då ser jag ju inte ut! En dag när det spöregnade tyckte jag det var för trist – jag hörde ju att det hände saker runt bryggan, men såg ingenting – så jag tassade runt och pep och pep och pep… Matte, som satt och läste, höll på att bli tokig på mig, tills hon kom på att om hon lyfte upp mig på passagerarsätet i doghouse så kunde jag sitta där och spana ut. Där satt jag sen alldeles tyst och tittade på allt som rörde sig i flera timmar.

Till slut blev jag trött och slumrade en stund och märkte inte ens att solen tittat fram så de öppnat kapellet igen.

Ville gosar ju mer och tar sig allt som oftast en lur. När båten gungar, så kan man ju behöva hjälpa till att hålla balansen. Så för att inte kana iväg så har han som strategi att ligga nedanför passagerarsätet och helst på någons fötter. Då är han nära och har kontakt och kan inte halka någonstans. Att ligga nere i dinetten i hundbädden under bordet tycker han är nästan ointressant – för då kan han det hända att han missar om någon tar en fika och det finns bulle att vara med att dela på.